S för ett bättre Hörby

Susanne Meijers blogg. Välkommen till min blogg. Jag har fått förtroendet av Hörbyborna att arbeta som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande under denna mandatperiod.

Vill du som jag, ha förändring för ett bättre Hörby, med fokus på ett Tryggt och starkt välfärdssamhälle- då skall du rösta på mig och mitt parti i valet 2019.

https://www.youtube.com/watch?v=iDcoY_wZLbQ&app=desktop

Vi skall bygga bra bostäder till Hörbyborna. Flyttkedjorna måste igång. Vi kommer att arbeta för minst 250 bostadslösningar under mandatperioden 2019-2022.

För en aktiv landsbygd med en levande miljö, det skall vara lätt att ta sig från byarna in till Hörby och tvärtom. Vi vill ha bättre kollektivtrafik och införa en form av byabussar med delningsekonomi.

Utbildning för våra barn är en av de viktigaste uppdragen vi har. Vi ska ha likvärdiga och attraktiva skolor för alla elever i kommunen.








fredag 26 juli 2013

Att vara Närvarande i Stunden




Jag  har funderat en hel del på Skånskans artikel om en anställds allt för personliga bemötande .

Det måste vara ett GRAVT fel som denna personal på äldreboende utfört, eftersom det leder till en Lex Sarah anmälan. Vad är det som händer i en verksamhet då det går så här långt, så att en anmäla måste göras ? 

Jag undrar ju hur personalen utbildas och handleds?

 I min värld med 34 års verksamhet inom vård och omsorg ( började arbeta som vårdbiträde allt för ung som 15 -åring på gamla Lundegården i Hörby) så verkar det som att Carema vill statuera ett exempel efter alla andra missförhållande i sina verksamheter som har presenterats i media.

Frågan vi måste ställa oss  är ; Hur fungerar handledning, utbildning, mentorskap av personal ? Har man ett fungerande ledarskap skall inte detta behöva hända.

Nu har det tydligen hänt och anmälan gjord och det är bra eftersom det tydligen lett till att en av de boenden inte mått bra. I den kommande utredningen vill jag se verksamhetens arbete med sin personal. Det är viktigt att lyfta problematiken och inte lägga totalansvaret på golvet utan i ledningen.

Intressant är i detta resonemang är att jag för en vecka sedan diskuterade ungefär detsamma med en god vän. Samtalet vi hade var hur mycket skall vi ge av oss när det gäller det personliga och privata, och var går gränsen mellan privat-distans och att arbeta professionellt.

Att vara professionell i sitt arbete innebär att ge lite av sig själv och även lite av det personliga. Detta är viktigt i alla människovårdande yrken som sjukvård, äldre och handikappvård, försäkringskassan, arbetsförmedlingen , socialförvaltningen med många fler platser. Vi som vet var gränsen går får betydligt djupare kontakter med de vi skall hjälpa. Vi kommer längre i det vårdande samtalet.

Inom äldrevården är detta ett viktigt redskap som skall användas på bästa sätt. Vi tänker oss gamla Agda som inte säger så mycket, hon sitter mest i sin stol och tittar ut genom fönstret. Tänk så förlösande det kan vara att berätta lite om vad man gjort i helgen. Allt för att öppna upp och sedan kanske Agda kan kontra med något från sina minnen. Men detta kräver vetskap om samtalsstrategier, hur man ställer öppna frågor och så klart handledning av övrig personal för att inte bli alltför personlig.

Det som är det värsta jag vet är alla de opersonliga möten som finns. Tänk om detta kunde anmälas. Så många gånger gamla,sjuka, handikappade och arbetssökande bemöts med opersonliga personal. Opersonliga medmänniskor som arbetar är inget att ha.


Vi skall alla våga vara personliga i våra kontakter på ett proffsigt sätt. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Delge gärna dina synpunkter, jag förbehåller mig rätten att ta bort kränkande inlägg. Mitt syfte med min blogg är att öppna upp för diskussioner och en öppen kontakt med mina läsare. Endast du som kan stå för vem du är är välkommen.